Ett samtal till Göteborgs Kex

Sveriges största kexkonsumenter. De kommer sannerligen från Götet. Så jag tänkte att man måste fråga en sann kexare hur de säger; tjecks eller kex? Jag ringde därför Göteborgs Kex.

/ David - "kexmannen"

Bada

Till och börja med så är ju sjukt skönt att bada. Men eftersom det kan uppfattas tämligen uniformt och göra de ordinära badritualerna så har jag på senare tid börjat rada upp små plastfigurer föreställande indianer på tvättsvampen. Så får de flyta runt där, runt mina tår och helt plötsligt avlossar jag en robust, koncentrerad stril vatten med mammas vattenspruta och transformerar indianerna till små oidentifierbara plastbitar. Ungefär som Lucky Luke.

Nu kan ju Lucky Luke tyckas vara barnslig, men den som kallar Lucky Luke är ju missanpassad.



/ David - Mannen som lever "On The Edge"

Duscha

Till och börja med så är det ju sjukt skönt att duscha. Men ack vad kul man kan ha i duschen, idag under min sejour i duschen övade jag på att göra Zorro Z på imman på duschdörren, kan tyckas vara barnsligt. Men den som kallar Zorro barnslig är ju vanartig.

/Charlie - Mannen som lever "On The Edge"

Kexdagen

Jag och min kompisskara har infört en ny slags dag. En så kallad ”kexdag”. Igår bjöd jag alla mina kumpaner på Digestivekex med mjölk och imorgon är det Charlies tur att medtaga valfritt kex. Det som gör hela grejen lite roligare är just att vi inte uttalar det kex, utan ”tjecks”. Vi skrattar åt detta och tycker det är mycket rolig.

Förut hade Alexandra, Viktor, Johan och Stina våffeldagar men nu kör vi alltså på kexdagar. Inte kex utan tjecks. Jag är väldigt spänd på vad Charlie har att erbjuda imorgon.

/ David

PS. Jag tyckte Charlies föregående inlägg var MYCKET roligt! DS.

En dag i skolan

Jag passerar den välkomnande entrén till skolan och förnimmer hur mitt huvud fylls med lust och glädje och för en sekund förstår jag hur tragisk jag är som känner så. Men jag gillar skolan tror jag. Men i huvudsak är det nog inte plugget jag är trakterad av utan de polare som jag har i skolan. Jag talar främst om David, vi har ideligen, nästan alltid riktigt kul.

Kring 08.30 börjar vi skolan, jag skriver ”kring 08.30” för att jag kommer lite när jag vill och i och med att båda jag och David är relativt oantastliga i skolan är det ingen som påpekar ifall dylikt skulle ske.

 
Vi loggar ”vad betyder loggar?” Jo att vi skriver ner vad vi skall göra under dagen, detta eviga ”loggande” görs i loggboken. Jag brukar skita i loggboken, då lägger jag först loggboken på golvet och sedan drar jag ner byxorna mina och sätter mig på huk och skiter i loggboken.

 
Dagen rullar på med mycket skojiga intermezzon - plugg, lunch, plugg, plugg och plugg. Det stämmer inte riktigt men vi pluggar ofta men inte med skolrelaterade saker om man säger så.

 
Klockan 13.30 är det återsamling alla dagar utom måndagar för då är det återsamling 14.00, återsamlingarna är en halvtimme långa (30 minuter eller 1800 sekunder).

/Charlie

Ps. Vi har ännu inte utsätt någon medaljör V. 16 detta p.g.a att ingen i vår närhet ännu har förtjänat den (Hannah hade bloggen enbart varit min skull du fått den ;)) Så nu gäller det att göra något utmärkande eller bara allmänt smöra för mig och David och kanske är medaljen din. 

Stek

Klockan är halv nio och jag är i skolan och spelar gitarr. Hihi.

Hur man gör en kaffeboll

Nu ska vi visa hur man kan göra en mycket rolig leksak av lite kaffe! Allt du behöver är (klicka för större bilder):

En påse Löfbergs Lila Lyxblandning och tejp



Se till och trycka ner påsen på höjden lite, och vik ner hörnen som ett paket.



Ta tejpen och dra några varv runt själva bollen. När man kommer till andra sidan kan det bli mer motstånd men ta i! Då blir bollen mer luftfylld (desto bättre).



Med bollen kan man ha mycket kul. Om man har tre så kan man jonglera.



Kastar man den i huvudet på folk kan man få ont.



Och i fall påsen går sönder kan man skriva saker med kaffet.




MVH Dagge & Charlie

Skolan vill ha oss

Zeki kom fram till oss. Han vill ha oss på infomöte ikväll igen.

Vi får:
- mat i form av pizza
- ett ytterliggare Kolgrillsbesök med Zeki
- sluta tidigare idag
- skjuts hem

.. för att prata inför några sexor i en timme. Och vart bloggar vi? Vi sitter i Rosies reception. Och vi gör INTE skolarbete!

Ibland är livet underbart! Woho!

/ David och Charlie

Hemskt

Nu gör väl varenda bloggare precis det vi gör just nu, men vi vill verkligen visa vår sympati till nära och kära men speciellt till offret. En medmänniska som har gått bort.

Vila i frid Engla.

/ Vi

På uppgång

3000 besökare, jag vet inte vad jag skall säga. 

/Charlie

Vi summerar veckan

Vecka 15 har varit lite rolig. Detta har hänt:

• Vi båda missar våra redovisningstider i SO. Fast det är lugnt, vi fick nya tider.
• Vi tog vara på Komptetenscentrets låga fikapriser och slog nytt fikarekord; hela 40 riksdaler hamnade notan på.
• En okänd man som uppger sig heta "Homer" gör så att våra besöksloggar sprängs. I genomsnitt 100 besökare/dag denna vecka, och igår hade vi över 400. Helt otroligt! Tack Homer!
• Tommy Höglund får ta emot första "veckans medalj". Tommy blir mycket glad. Vi gratulerar ännu en gång! Och vi vill även påminna er om att upplysa oss om varför just du skall få medaljen V 16!

Veckans..

.. citat: "Sänk upplevelsen" av Admir Srabovic

.. citat 2: "Stackars Kompis (vovven min), han är lös i magen. Jag får gå ut med honom varje halvtimme ungefär, och så är han ute i trädgården hela tiden. Stackarn! Men det är helt ok att gå ut och in hela tiden, med tanke på det underbara vädret. Det är säkert minst 20 grader i solen" av Patricia Klinteberg, http://promenade.blogg.se/. Vi tycker synd om din hund!

.. fotbollsmatch: Priset går inte till Liverpool - Arsenal, utan till invandrarna som spelade fotboll på Hötorget igår kväll. Härligt boys! Ta med en boll in till stan, varför inte?!

.. paket: Paketet David fick ifrån Skolverket. Enligt uppgifter "tjockt, stort, brunt".

.. bassist: Ledsen Max, men priset går överlägset till Charlie. David är riktigt impad!

.. ackord: G#maj7. En favorit i alla väder.

.. film: Våran. Den kommer bli så jävla bra. Vi funderar på om vi ska försöka sälja den seriöst, eller om vi ska publicera den online här. Det lutar åt betalt.

Vi hoppas på en ännu bättre vecka, för denna har ändå vart lite fattig. Tack för idag!

/ David och Charlie

Kapitel 1 i min själbiografi: Jag - egal som få

Nu kanske ni inte alls orkar läsa detta, men jag tänkte att det duger om man har riktigt tråkigt. Eftersom det är ett kapitel så är det inte lika roligt och sammanfattande som inledningen. Nåväl, here we go!

Jag var fyra år när jag slog ut alla mina framtänder. Mamma, en medelålders bibliofil, arbetade halvtid och tog hand om sin söta lilla minsting. Jag skenade runt i mundering med serifigurstryck på, antagligen föreställande Batman eller Spiderman. Vi var på promenad.

Mamma var så glad. Jag var också någorlunda glad. Jag tror att det var knoppningstid i min hemort, och vi gick mot min framtida skola. Där fanns det radhus och eftersom att barnen i byggnaderna skulle ha något att göra på ledigheten fanns det följaktligen diverse lekanordningar. En mycket intressant sådan. En slags klätterställning, en gång gul och grön men idag nersnorad av sexåriga turkungar och nött i alla kanter och hörn. Träflisor stack upp här och var. Det fanns en hängbro som var lika lång som mig. Jag skulle ta tag i broräckena och svinga mig över, för att leva upp till min Spiderman-utstyrsel men då small det. Jag buteljerade greppet och huvudet dök livlöst likt en squash mot kanten.

”Pang”, sa det och min mammas tuggummituggande flabb transformerades till en fasansfull frågeteckenmun. Jag började blotta mina känslor och ut ör mina ögon flög en saltsmakande dunkel vätska ut – gråt. Jag blödde ur munnen. Jag skrek som en fjortis på fyllan, såg ut som Hannibal Lector och svettades i min overall som Franz Beckenbauer i en VM-final i fotboll.

Vi strövade hem och morsan ringde tandläkaren. Vi fick tid omedelbart. Jag – ett stackars litet barn med rosenröda kinder och lätt rödfärgat hår – fick ligga där på den stumma, glasfibertillverkade tandläkarstolen med bedövning i käften. Jag kunde ana sprittningar i min underläpp. Jag insåg att de sydde. De fick dra ut fyra framtänder och det var obehagligt så in i helvete. Idag har jag fyra eller fem, jag har tappat räkningen, små ärr under underläppen och nära intill operationen kunde det sippra vätskor ur hålen om jag drack något. Idag händer samma sak och jag skyller på att jag har hål i läppen, men det är snarare så att jag dreglar.

Jag fick små söta kuddar som liknade Havrefras, fast vita och mjuka. De skulle jag lägga i munnen fast det skulle snarare behövas en Pakistantillverkad dunkudde från IKEA för att stoppa mitt blods avancemang. På vägen hem fick jag en kassaapparat av min mamma i lekaffären som låg i centrum. Då blev jag gladare.

Dagis var pest och pina. Jag grät varje gång jag skulle dit för jag visste vad som komma skulle; den onda dagisfröken Ajnor skulle tvinga i mig smörgåsar med paprika på och till lunch skulle jag bli tvingad att förtära stora, tjocka bratwurstar. Inte konstigt att jag prydde dagisets middagsbord med mina protesterande spyor vid dagens slut. Men sen fanns det ju också snälla fröknar. De underlättade den annars ack så tuffa småbarnslivet. Jag var som en tonårig utan ton. Istället för att röka polskimporterade cigg från Vivo så åt jag godis på tisdagar.

Det bästa jag visste var fredagar, åtminstonde kvällarna. I ettan eller tvåan hade jag gymnastik sista lektionen. Patricia, mina äldre bröders tillförlitliga idrottsmagister förstod min ångest inför att blotta mina juveler inför de andra pojkvaskarna. Jag ville inte duscha. Inte bättre blev det för att Patricia fick ett nytt ämbete och Jan Sörälv tog över posten. För Jan var man tvungen att duscha. Jag försökte dränka mina ångesttankar om den presumtiva stunden i duschkabinen genom att tänka på mitt dåvarande favoritgodis och den kommande kvällen. När jag väl hade klarat mig ur idrottssalen var det fritt fram hem. Mor och far och mina äldre syskon väntade. På kvällen såg vi på TV tillsammans och fikade. Jag levde lyckligt. Jag var lika nöjd som en Stureplansstekare som nyss snortat en lina snö och fått ett ligg. Livet lekte, som man brukar säga.

Ungefär emellan åldern fyra och sju år fick jag upp ögonen för musik. Jag har fyra syskon, varav den äldsta, Daniel har ägnat stora delar av sin existens till just musik. Han är tämligen skicklig vid pianot. Jag lärde mig trubadurer såsom ”Spanien” eller ”Blinka lilla stjärna”. När jag utvecklade mina tekniska finesser blev det mer radikala musikstycken som ”Für Elise” av Beethoven eller varför inte den klassiska musikaldängan ”Fame”. Nåväl, den sista kunde jag aldrig riktigt. Inte heller Für Elise, fast nästan. Jag började som sagt öva mig på att skriva noter. Jag köpte tre skivor för några hundralappar med Vivaldi, Mozart, Bach, Beethoven och de andra grabbarna. Det var bara fioler och piano. Musiken smekte mina trumhinnor, stimulerade mina testiklar och bröts ut i hundratio beståndsdelar innan de samlades för symposium i mina lungor. Musiken var ljuv.

Värt att notera är att vid detta tillfälle hade jag fortfarande glugg. Det ställe där mina fyra framtänder en gång erhölls bestod av salivinvaderat tandkött. Jag såg alltså ganska konstig ut. Jag betedde mig ganska konstigt. Trots alla dessa avvikelser var jag väldigt uppskattad. Mina vänner gillade mig men jag var framför allt älskad hos mina familjemedlemmar. Jag insåg att mitt handlingssätt inte var diskrepans utan unikhet. Jag var fan inte debil eller onormal. Jag var cool!

Liksom allt annat så började mina tänder växa ut, även om det tog år. Då började min resa mot ett hyfsat normalt leende.

/ David

Fredagstankar i Davids huvud

Det är stunder som dessa man önskar att man bodde mitt i stan. Jag menar verkligen mitt i. Inte på Folkkungagatan och inte på Odengatan. Jag menar verkligen mitt i Kungsträdgården.

Fyfaaaaaaaaaaaaaan vad tråkig jag har haft ikväll. Mina vänner är verkligen är lika stängda för förslag som porten till Nangijala är för levande. Ingen vill åka iväg på moppe, nej, folk är borta och fotboll är inte aktuellt, nej, bla bla bla. TÖNTAR! Imorgon hoppas jag att Daniel och Charlie vill göra något. Det ryktas om bio på kvällen. Jag gillar! *tummen upp*

Nu skall jag dränka mina självmordsbenägna tankar i form av glass och TV-tittande med mina ålderdomliga föräldrar. Antaglien får jag avsmaka en äcklig punschglass och glo på en Bergman-rulle.

Livet är underbart!





NOT!

/ David
PS. Jag vill hälsa. Till Elin. =) DS.

En historisk dag - detta måste firas!

Vi har idag haft nääästan 200 besökare (när jag skriver detta är det 192) men vi lär ju få det innan dagens slut. Dessutom har vi passerat 2000-gränsen!! Vi är mycket lyckliga just nu. Vi sitter och har kontakt via MSN och firar väldigt stort. Vi ger varandra en varsin cyber-tårta och cyber-äter den. Något smaklös, men ändå.

Vi firar med bildkavalkad!



Vid frukosten imorse mötte jag ett mycket intressant meddelande. Trevligt!



Charlie är grym på bas! Även fast har har basen väldigt högt upp när han står.



Och David är grym på gitarr! Även om det är en mycket dålig gitarr han spelar på.



En gång på lunchen byggde vi ett torn. Mycket fint!



Och en gång i stan såg vi en glassbil; EN BEN & JERRY GLASSBIL! Det är inte varje dag!



Och SVT var i skolan i veckan! Vi får se om David dyker upp i rutan en vacker dag. Han resarverar sig för skönhetsmissar!

Det har sammanfattningsvis vart en rolig och händelserik vecka. Vi hörde Manuelina skratta idag! Och det var ett rejält skrock hon bjöd på. Aaah, vi älskar fredagar!

Trevlig helg!

/ David och Charlie

Veckans medalj V 15

Idag är det premiär för veckans medalj! Varje fredag ger vi en medalj till en person som på något sätt förtjänar den. Vill du bli medaljör? Maila/skriv till oss och motivera!

Veckans medaljör: Tommy Höglund med motiveringen
"med sina utsökta insatser som lektor, lukulliska skämt och ordvitsar och höga förefintlighet här på bloggen är vi stolta att till dela vår första jetong till Tommy Höglund. Grattis! Du betyder mycket i våra liv!"

Tommy bor i Hägersten med sin flickvän. Han lever ett fattigt studentliv och spenderar gärna fritiden genom att sova i soffan och "titta" på NFL på Viasat Sport 2. Han var tidigare elitspelare i Enskede IK men har nu lagt skorna på hyllan.

Hur känns det här Tommy, att vara första medaljör på bloggen?
Jag känner mig hedrad. När får jag guldet? Snacka om att ni van bloggkampen mot Danne och Manne.

Sjukt!

Svett, värk i knän och hosta. Så kan man beskriva mitt tillstånd efter att ha kommit upp för den där förbannade trappan som man måste passera för att ta sig in i himlariket - skolan.
Efter morgonsamlingen möttes jag och Charlie vid en dator för att titta på bloggen. Vi möts av ett minst sagt burleskt underverk när vi bevittnar till vår häpnad att vi idag har haft 58 besökare! Klockan var då lite efter nio. Hur fan kommer sig detta?

Vi gjorde kraftiga efterforskningar och anträffade att en viss liten man har länkat till vår blogg (och det är absolut INTE en felstavning. Han har gjort det helt med flit) från YouTube i en film som refererar matchen Roma – United. Vi är ens inte säkra på att han är svensk. I skrivande stund har vi över 70 besökare. Tack du, lustiga parvel!

Här har ni länken: http://www.youtube.com/watch?v=IP2uptCKd3Q&NR=1

Frågan är fortfarande ställd och obesvarad: hur fan kommer sig detta? Vi förstår inte.

Vill i och med detta inlägg poängtera två saker: dels att jag är mycket bättre än Charlie på att skriva men dels, kanske det viktigaste utav allt, att idag händer det saker. Någon gång efter lunch öppnar vi dörrarna för ett nytt koncept, lika hungrigt och sugen på att komma ut som en svältande Golden Retreiver. Missa inte!

/ Dagge, med medhåll från Charlie

Självupptagen idiot

Det är Farligt att blogga
Nya rapporter avslöjar att det är farligt att blogga. 3 st amerikanska bloggare har i veckan dött, det sägs vara stressen. Blondinbella talade ut om hur hon påverkats och hon förklarar: "Under början av min blogg era så var det väldigt stressigt och en gång var jag nära på att svimma"
Haha!

/Charlie

Det var en gång

"Vem kan stoppa mej när jag bara rullar fram
Jag tar dej till ställen bara drömmar kan
En ängel från himlen ja det undrar man
Kom igen å gunga fram" 

Kvällens långa timmar var på väg att möta sitt slut, vi började närma oss nattetid denna februari kväll. Det var mörkt, slemmigt och jag kunde inte ta mig ut, vart var jag? Jo, i min mammas vagina, (jag måste tillägga att det känns angenämt att jag vid denna tidpunkt inte hade en blekaste förkänning om belägenheten i sig) förlossningsbritsen var dygnsur och det p.g.a. den prominenta avsöndringen utav moderligt transpiration.

Stönandes och ryandes erfar man hur hon strider ända ut på esplanaderna i Södertälje, äckligt. Det var inte långt kvar tills en slipprig liten snubbe skulle födas – plopp* där kom huvudknoppen; plopp* där kom resten. Ut kommer jag i en väldans fart likt kraften i skolans tvålbehållare, jag höll på att flyga av britsen och tag mark på durken men sauverades utav navelsträngen. Det rådde en väldig anarki på BB, Södertälje. Ett nytt liv till världen och mitt namn kom komma att bli Charlie.

 
Jag erinras i ärlighetens namn inte särskilt mycket av min barndom mellan åldern 0-5 men jag ponerar/hoppas att det är normalt och sannerligen inte alls kufiskt. Jag må vara lite egendomlig men jag har nästintill alltid varit en idealisk unge. Jag har självklart varit med om en del pinsamheter och situationer där jag inte riktigt tänkt på vad jag gjort och fått lida i och med det, men annars ett liv utan fläckar.

Jag defilerade vid 2,5 års ålder över Dalvägen efter att fått uthärda skrämmande miljöer hemma hos min gammalfarfar, men jag hann undsättas halvvägs på dalvägen av en sotare och jag tackar han än idag så fort jag skådar honom.  

Jag fyller 6 år och får en tårta som ser ut som en bil, jag säger rakt och tydligt till min morbror att han luktar äckligt under samma födelsedag och börjar sakta bekanta mig med vad som komma att bli mitt största intresse åren igenom, fotbollen. Detta år anträder jag även undervisningsanstalten, inte så jävla lustigt kanske men men. Nu hade man tider att ha tillsyn över och jag kunde inte längre se ”Vicke viking” på morgonstunderna.

6års var kul, 1an var kul vi fick vår första reella adjunkt Eva, hon var försedd med kort hår och voluminös kagge, hon brukade recitera ansenliga luntor för oss. Motivet till hennes korta hår var att hon råkat ut för en liten olycka – hennes hårbeklädnad hade stått i lågor, kusligt, mm mycket. 2an var kulig, Vi håvade in en ny lärare en melodisk och väldigt pedagogisk (det är läskigt vad man inom barnvården i dessa dagar överanvänder ordet pedagogisk och böjer det i alla olika former: Pedagog, pedagogist etc.) sådan, Britt-Inger hette hon, en angenäm tant som uppskattade och hyllade mig och det var ju bra. 3an var kul, 4an var kul men därnäst kom 5an kanske även det en kul studieperiod i sig och ingen kan kverulera på att det var en händelsefattig termin. Vi hade 7 lärare under bara 5an. Jag erinras bara namnet på en – Åsa.

Åsa var med om en olycka under en idrottsdag en gång och fördes till sjukhus med ambulans efter att en discipel stött en kula på hennes axel, eleven ifråga hade förövrigt ett väldigt karaktäristiskt födelsemärke på ansiktssidan där han kultiverade långa, långa hårstrån så han fann ingen mening i att rymma då signalementen från oss ögonvittnen skulle vara explicita och han skulle upptäckas och tillfångatagas abrupt.

Mitt liv gick vidare och det var dags att byta skola, det blev kunskapsskolan för mig och det var där jag mötte min själsfrände – David. Liksom David nämnt så var vi antagonister till en början men kom varandra allt närmare och vänner är vi nu och har varit i ca 3 år. Det var under denna tidsperiod i mitt liv som det även började ske saker kring min fotboll, jag hade bytt lag till Huddinge och sedan till Hammarby för att idag spela i Djurgården.  

Jag lever ett alldeles för bra liv, mitt vokabulär är större en Davids vilket är en bedrift. Jag spelar fotboll på en hög nivå och har alltid varit något av en tongivande spelare för att vara lite återhållsam och restriktiv. Skolan fungerar jätte bra minst sagt, trots en viss svacka just nu. Jag har även världens bästa flickvän, Hannah – en milstolpe i min annars förvirrande och bisarra historia.

Vill veta mer? Läs bloggen! 

/Charlie

Nu ska vi breretta en brerättelse

Lunch. Någon form av soppa med äpple till. Vi får äran att ta emot ett bröd också. Bröden måste man bre för att det ska vara hyfsat ätbart. Följande dialog utspelade sig mellan Charlie och David.



- Fan vad du brer David!
- Ja, det gäller att vara breredd! Det är ett tufft jobb
- Det krävs en ganska bred utbildning va?
- Ja, kompetensområdet är ganska brett.

Efter att ha brett 20 bröd orkar David inte mer.

- Nej, nu pallar jag fan inte mer.
- Vad gör du, bree? Säger du upp dig?
- Ja.. Jag är inte breredd att lägga ner det som behövs.
- Kom igen, jag brer dig!
- Men jag kan inte brestera!



Knivigt läge Cristian!

/ Grabbarna

Hi-tech

Schulmans.. På deras site kan man se alla SMS de får och skickar. Vi anammar idén. I spalten till vänster kan ni se alla SMS som David och Charlie får från varandra. För att hålla er uppdaterade till max har ni också en "senaste nytt-spalt".

Trevlig läsning!

/ Dagge & Challe

En lång historia om en kort man

Vem är jag? Hur är jag? Hur hamnade jag här?

Ingen visste att 1992 var året Jag skulle se världen. Åtminstone inte 1989. Jag föddes i en svettig Volvo 740, något sånär stylad med påklistrade flames ifrån Statoil på väg mot Karolinska i Huddinge, ovetande om vad som skulle vänta mig. Jag skulle bli en rebell, en autokrat och fotbollsproffs.

Botkyrka hade äntligen fått sin klenod. Det vill säga en riktig klenod, för Carola räknar jag inte med. Faktum var att jag och Carola delade mer än bara hemort - båda hade en gul pyjamas. Båda var jävligt stiliga. Dessutom var både jag och Carola musikaliska.

Jag blev i ett tidigt stadie av mitt liv intresserad av musik. Jag gillade även att idrotta. Jag var han som sprang runt och alltid fick befallningar av tränarna. Jag slog på klubban, tog bollen med handen och av mina äldre bröders kompisar blev jag titulerad damp. Jag tyckte aldrig riktigt om dem, deras kamrater. Jag kan dock, idag, med facit i hand inte dementera mitt snedrivna utespelande. Till slut hamnade jag där jag hörde hemma: i målet. Jag var överlägsen vilket medförde att vid 10-års ålder blev de andra lika bra som mig. Då kände jag mig plötsligt odugligast. Jag kände mig sämst, när jag satt där i soffan hemma väntandes på att a-lagstränaren skulle ringa. Men han ringde aldrig.

I skolan hade jag några reella vänner, men en av mina bättre kompisar hette Lena. Lena Andersson, klassens magister. Hon är idag dement och allmänt labil. En gång när jag såg henne i centrum kände hon inte igen mig. Nåväl, Lena tyckte att den tyska pianisten Ludvig Van Beethoven var skicklig och elegant, och det tyckte även jag. Jag satt och spelade piano med Lena efter skolan, och på roliga timmen efter lunch på fredagarna spelade jag och Lena tillsammans. Barnen skrattade och hade roligt åt min och Lenas kamratanda. Jag fick ett block av Lena där jag kunde skriva om Beethoven. Jag lärde mig noter. När jag var sju år spelade jag in en egen komponerad låt på band och skickade in till Sony Music. Efter två veckor var jag utan svar. Efter nio år har jag fortfarande inte fått svar. Vid detta skede kulminerade mitt pianospelande, och även här krossades min paradoxala personlighet likt en handblåst glaskula, och tur det, för min väg mot normalitet börjades sakta asfalteras.

Skateboard och fotboll. Två intressen jag ägnade mycket tid åt. Jag sa till min mamma att jag skulle bli fotbollsproffs i Barcelona men sanningen var att jag var mer besatt av fotbollsskor än själva sporten. På en sommar reklamerade jag mina dyra Nike Vapor tre gånger, fick nya färger vid varje reklamationstillfälle och småungarna menade att jag var sponsrad. Samtidigt fick mina smalben ett mer och mer fördärvat utseende efter alla mina kickflip-försök. Jag ville bosätta mig i Lyon och skata på heltid, men verkligheten stavades Hallunda. Där fick jag hoppa, eller snarare, ramla.

I Kunskapsskolan träffade jag min förhandenvarande själsfrände. Jag slutade gå runt i lågprismjukisbyxor fabricerade i ett baltiskt land och började istället investera dyra Lee-jeans. Jag talar givetvis om Charlie. Först var vi rivaler, men sedan vänner. Hur imponerade jag på honom? Jag bordade en femton meter hög gran för att hämta en liten fotboll på fem sekunder. Man kunde tro att jag var en marinkårstränad rebell från USA. Jag hade skills och ingen kunde tro att jag tidigare hade fallenhet för inkompetens och att jag satt och plinkade bögigt på ett ostämt piano tillverkat av lönn.

Idag är jag här. Jag blir bättre och bättre för varje dag. Idag vill jag varken bli fotbollsproffs eller skateboardproffs. Jag skall ha fru och vara en stadigvarande familjefar. Om inte så bor jag i New York och drar in några miljoner på ett skivkontrakt. Om inte, kanske jag sitter här hemma hos morsan och farsan och bloggar. Jag är tillfreds med mitt liv.

Varför? Jag har bra attester. Jag har bättre vokabulär än de flesta lärare, och då talar jag inte om Manuelina eller Anica. Deras begreppsordbok är lika tomt som Peter Harryssons skafferi. Jag har råd med 50 ml hårvax för 150 spänn. Jag är svensk mästare i innebandy. Jag har underbara vänner. Dessutom är jag väldigt anspråkslös och omsorgsfull. Jag bryr mig om mina parhästar. Behöver Johan hjälp med sin moppe tar jag inte allt för bra betalt, eftersom vi är kompisar. Jag brukar ibland bjuda Charlie på Plopp efter skolan. Jag har aldrig druckit eller brukat tobak. Ibland fnittrar jag åt mina egna hyss.

Idag har jag insett att jag inte är en rebell, inte heller en tyrann. Jag är bara en ordinär tonåring som gillar läsk och chips. Istället för att dricka folköl och ha könsumgänge med jämnåriga flickebarn grillar jag Dennis-korv på ett berg med mina kamrater.

Min resa är dock inte slut än! Den har bara börjat. Jag har kommit tio meter på ett berg som är en mil högt, ungefär så.
Följ med mig på min resa genom livet. Allt dokumenteras nämligen här.

/ David

Jag har häftiga stiftpennor

Idag upptäckte jag ett mycket intressant fenomen som jag aldrig har vart med om förrut. Jag har nämligen inte rensat min inkorg på mobilen på väldigt länge, så får jag ett SMS står det något i stil med att jag bara har fem procent av minnet kvar. Skall jag trycka uppåt för att komma ner till det första SMS:et tar det kanske 10 sekuner. Väldigt intressant.

Sedan vill jag tillägga att jag är unik. Jag har inga vanliga pennor som de andra barnen i skolan. Jag har köpt mina på Clas Ohlsson till ett trevligt pris. Mina pennor är i färgerna gult, blått, rosa och grönt. Om någon försöker sno en sådan penna av mig blir jag mycket arg. Vill jag ha en gratis macka i caféterian visar jag bara upp min gröna penna. Då blir de mycket imponerade.



/ David

Hata snö!

Jag är less. Förra veckan var det 25 grader här och nu är det snö igen.

Jävla växthuseffekt! Nu ska jag sluta ta bussen till skolan och börja cykla, moppen skall skrotas, istället för att skicka SMS skall jag skicka brev och istället för att äta isbjörn skall jag äta vanlig björn. Då kanske vi ÄNTLIGEN får ett hyfsat normalt klimat här i landet.

/ En grön, miljövänlig David

PS. Jag lyssnar på "Charlie". Charlie is makin' me smile, woooaaaah! DS.

Mattias Axelsson har Playahead!!!

Visste ni det? Hade trist och tryckte på den där slumpknappen, vem kommer upp om inte våran egna lilla Mattias Axelsson?!

Hihihihi

Vi vill att ni, i kommentarerna till detta inlägg, skriver vad NI tycker är kul och vad NI vill ha mer av. En poll går inte att anpassa. Så några kommentarer vill vi ha, skriv vad ni tycker. Ni kan självklart vara anonyma.

Vår egna söta reklamfilm

Den går inte på TV än, men det borde den. Här har ni vår nya reklamfilm!

James Bond? Sagan om ringen? Harry Potter? Nej.. det är

Intervju med Alexandra

Alexandra - klasskamrat, granne och fjortis på 16 vintrar. Gillar att umgås med killen sin och att chatta på MSN. Här vet ni vad som snurrar i huvudet på henne - inte mycket med andra ord!



Hej Alexandra, hur står det till?
Hej! Det står till bra, hur står det till själv?

Jasså det säger du. David fick frågan hur det känns att vara kille, nu får du frågan hur det känns att vara tjej. Hur känns det?
Det känns bra, antar jag. Har ju inte så mycket att jämföra med då jag aldrig testat på att vara en kille.

Händer det, trots ditt kön, att du kollar på fotbolls-VM med en falsk landslagströja på med en Norrlands Guld i högerhanden och en stock General i den andra, och att du ibland skriker ”KLIPP HONOM MELLBERG!”?
Möjligtvis!

Varför ska du alltid vara värst och ha en moppe som kostar så mycket?
För att min pappa är rik.

Vart klipper du dig?
Hos Bobby på Stureplan, givetvis med pappas kreditkort

Varför inte hos Lindas Salong i Hallunda Centrum? Man får ju en klubba efter klippning.
Hallunda... Vart ligger det?

Sluta lek brat. Du bor själv där.
Jag bor inte själv, jag bor med min mamma och min pappa sörru

Höhöhöh. Kuligt värre.. Tycker du att det var pinsamt när du starkt hävdade ”att du minsann inte var kristen, du är katolik” inför bilduppgiften?
Nej, jag är ju inte kristen, jag är katolik? :S

(ni märker vid detta skede att något uppenbarligen fattas hos Alexandra - eller om det är ironi) Hur känns det att vara sponsrad av Unihoc?
Det känns coolt! Man får ju ganska mycket status och uppmärksamhet och så sen får man ju saker gratis på köpet också.

Trots att du är sponsrad och får gratis klubbor m.m., så vägrar du ge David ens ett litet svettband. Känner du dig som en bra kompis då? Va?
han har inte ens frågat. Förväntar han sig att jag skall skänka massa gratis-saker till honom då? Snåla Svensson!!!

Kan han få ett svettband?
Nej?!

Finns det någon mening med att du och din familj bor på gatunumret ”37”? Kanske att det baklänges blir 73, och 1973 var det ju Oljekrisen i Mellanöstern? Eller kanske för att 37 är ena halvan av 1337 och 1337 är ju elit.
Jo, det där med 1337 kan ju stämma. Elit med flit!

Fast bara halvt elit då. Vill du hälsa till någon?
Btw, visste du att den 11 januari år 1963* öppnades världens första diskotek - Whisky a-go-go in the City of Angels. Varit där?

Ja, jag skulle gärna vilja hälsa till min dvärghamster, Carola. Hon gick bort för 6 år sen!

Tack för att du tog dig tid!
Tack själv.

På frågan ”måste du svara så tråkigt?” så brister Alexandra ut, trots att det fortfarande är lunchrast, "MEN JAG PLUGGAR! ". Vi tackar trots allt Alexandra för den otrevliga tiden.

FOTNOT 1: Alexandra fnissar så fort hon läser frågorna så jag antar att hennes diviga attityd är på skoj.
FOTNOT 2: 63 är gatunumret David bor på.

Kärleksagenten David

Sitter och pluggar. Gissa vilka som kliver in? En man som ser ut att komma från månen med en kamera stort som en Renault Clio, och tre tjejer med en SVT-mick. Jag och två grabbar ber att bli intervjuade, och tjejen frågar oss om kärlek. Programmet heter "Kärleksagenterna" och sänds i höst i SVT. Missa inte! Tänkte smyga upp en lapp med vår adress på men det vågade jag inte.

Snack om mellanslags-slarv + månlandningar

Konstiga är vi. Slarvar man med ordentliga mellanslag blir Charlie irriterad. David hade heller INGEN som helst aning om att han hade vart på månen.

Svårt att få nog?

Testa våra läckra skrivbordsunderlägg, eller "wallpapers" som det heter om man ska vara internationell. Gillar ni båda lika mycket, ja, då får ni säga till så kommer vi på en lösning.

15 minuter med David

Känd för egentligen ingenting, men ni vet vem han är ändå. Men ändå inte! Så här kommer intervjun med Dagge. Ni ber om mer bilder - here ya go!

Hej David
Tjaba!

Okej nu kör vi, bor du hemma?
Svar ja, bor hemma men ibland så händer det ju att man har sovit någon annanstans eller så och då är det ju inte hemma.

Har du några syskon?
Ja, det har blivit några stycken genom åren. Fyra stycken närmare bestämt, men ibland har jag sagt fem, men det är bara för att jag räknar in mig själv också.

Beskriv dem
Har tre bröder som alla, ja, alla i min familj är snälla men dom är.. snälla. Eller vafan, kan väl inte beskriva dem, vi alla är olika men ändå sjukt lika, och jag ogillar inte någon av dem. Syrran min, ja henne gillar jag med.



Hur tycker du det är att vara kille?
Jag är nöjd med mitt kön, visst har man väl i sina yngre dar tänkt snuskiga tankar på hur det vore och vara tjej, men nej, det är ingenting jag skulle vilja vara. Hur vore det t.ex. om en tjej satt på en Yamaha DT från 1988? Det går ju inte.

Jasså vad kul för nästa fråga handlar nämligen om det du skriver. Vad skulle du göra om du fick vara tjej för en dag?
Skulle ta tillfället i akt och åka till ett badhus, tänkte först skriva Fittjabadet men där är alla så sjukt äckligt håriga så jag väljer nog typ Eriksdalsbadet. Bada bastu hela dan kanske? Men sen skulle jag också testa och se hur mycket snyggare man blir med smink. Blir resultaten bra ja då är det inte omöjligt att jag börjar som kille.

Låt oss säga att du av misstag hamnar på ett plan mot Zimbabwe, väl på planet hamnar du bredvid en skön snubbe som ser ut att vara tagen direkt ifrån filmen ”Soul Plane”, han börjar fråga ut dig på jävligt dålig engelska. Hur skulle du reagera?
Skulle först få sjuk ångest, och be om att få komma tillbaka till Sverige igen. Men man får väl göra det bästa av situationen och att bli utfrågad av ”sådan typ av snubbe” är ju kul att skriva ner i sin självbiografi om det blir någon sådan. Skulle spela finns i sjön med honom och så skulle jag lärt honom svenska ord man kan ha användning för. Skulle han klara av att säga ”nationalencyklopedin” utan brytning skulle jag vara nöjd med mitt liv.

Självbiografi säger du. Håller du på med en sådan eller skall du börja skriva en?
Tycker det på ett sätt känns divigt, men kan ju vara intressant att läsa. Ja, håller på med en, började för kanske två och ett halvt år sedan. Släpps när jag är 80 bast. Så här ser den ut. Klicka för större bild!



Tycker du att du ser bra ut?
Menar du nu att jag ser bra UT, alltså ut ur mina ögon till verkligheten? Eller att jag är kattig? Svaret är ja på båda i alla fall.

Vem är din idol?
För sju år sedan skulle jag ha svarat Martin Brodeur, målvakt i New Jersey Devils, men idag svarar jag Charlie. Han ger mig så mycket. Fast Idol-Danny är väl lite av en idol också, han heter ju ändå ”Idol” i förnamn.

Snopp, kuk, penis, batong, centerpartiet, balle, drule etc. Vilken synonym på det manliga könsorganet använder du?
Centerpartiet, hahahahahahahaha! För att svara seriöst och utan krusiduller, slipper helst ifrågasättningar också – … nej, förresten jag lämnar denna fråga obesvarad. Det gör jag inte alls förresten. KUK säger jag!

Om du va tvungen att göra dig av med en kroppsdel, vad skulle det bli då?
Min vänstra lilltå. Vad fan ska man ha den till? Dock kanske fult och gå runt med fyra tår.



Okej men det är väl ändå ett rätt skönt behag? Att ha en lilltå menar jag? Det stödjer ju fint.
Alltså, du har en poäng i det du säger. Men inte fan vill du gå utan en arm t.ex.? Det är väl ett ännu skönare behag.

Hur mycket skulle du max vara villig att betala för en prostituerad? Jag vill ha ett seriöst svar.
För att utnyttja hennes tjänster?

Ja
Skulle inte vilja göra det, men skulle max en kanelbulle och ett plektrum.

Är du helt frisk eller lider du av någonting? Då tänker jag främst på allergier.
Just nu har jag haft feber och är förkyld, men allergier har jag inga och inga andra sjukdomar heller. Det är jag som är Anders Frisk.

Hur många kontakter har du på MSN och hur många av dem känner du egentligen?
Helvete. Jaja, en sak är jag stolt över. Har 57 kontakter och känner 57. Behövs inga fler, 90% av dem snackar jag ändå inte med om de är online. Det är ett jävla liv från folk på YouTube förresten. Vet inte hur många jag blockar. Det lustiga är dock att de skriver till mig på sitt egna språk, som om jag kan kroatiska?
Hade betydligt fler men liksom min telefonbok så är den rensad – bara de bästa platsar!

Har du något/några fritidsintressen?
Idrott samt musik. Är måttligt intresserad av Sveriges, i synnerhet Stockholms historia också. Hur intressant som helst att läsa om Stockholms Blodbad.

Musik och idrott säger du, vad sysslar du då med inom dessa kategorier?
Har spelat fotboll, spelar fotboll med kompisar, spelar badminton när det behagar, tennis likaså, basket likaså, men innebandy spelar jag i lag. Jag tycker om att lyssna på musik och att se på musik, men mest av allt att spela musik och då syftar jag mest på gitarr. Spelade trummor i fem år innan jag la av. Har spelat bas och piano också. Fast musiken ser jag mest som en hobby, det intresset har svalnat lite och spelar lite då och då när jag inte har nåt annat att göra. Vill lära mig fiol, nyckelharpa och saxofon.



Vilken är din favoritsmak av Ben and Jerry, och hur många har du prövat?
Jag har ätit:
Cherry Garcia
Chunky Monkey
Vanilla
Vanilla Toffee Crunch
Fossil Fuel
Phish Food
Chocholate Brownie eller vad den heter
Caramel Chew Chew
Peace of Cake
Lemony
Cookie Dough och säkert några till och min favorit är Fossil Fuel/Chunky Monkey.

Tack för intervjun, det var trevligt.
Tack, får man inte hälsa?

Jo självklart!
Okej, here we go:
Charlie Brünteson
Tommy Höglund
Vännäs-gänget

Det är de som jag vet läser denna blogg!

Ari Talabani - en mäktig man

Först och främst: Charlie och Jag är förenade igen efter nästan två veckor. Så vi firar detta med ett gemensamt blogginlägg.

Vi måste bara ägna ett inlägg till Tommys kommentar på min dikt:

"Stor glädje att läsa hyllningarna om oss! Jag har ingen blogg att basunera ut mina tankar o åsikter, men right back att´cha!

Ni glömde nämna Ari Talabani.

Glömde dock kolla datumet, kanske var det 1:a april...

Keep on rocking in the free world!"

Jag svarar dig, men en kort liten - just det - dikt.

Femhundra elever kan inte ha fel
Ari Talabani hör hemma i en bikiniöverdel
Inte i vår skola, men möjligen i en likkista
Tommy, förneka det inte nu; visst skrev du på barnens ”kicka-Ari-Talabani-lista”?

För er som inte upplevt Ari på plats så kommer här en introduktion:
mattelärare, ca. 45 år, från nåt Pakistan-liknande land, med en liten söt mustasch. Förra sommaren var Charlie och jag domare när den dåvarande årskursen nio spelade fotboll mot lärarna. Jag hade den enda pipan samt gula/röda kort, vilket resulterade till att Charlie fick hojta när jag skulle blåsa. Jag blåste mycket, och Charlie skrek mycket. Charlie kan ju alla regler.

Efter matchen, kommer Ari fram och bokstavligen talar piskar skiten ur mig, värre utskällning har jag aldrig vart med om. Han uttryckte sitt missnöje på ett jäkligt grovt och häpnadsväckande sätt och på frågan som jag ställer om vad han ansåg om Charlies insats säger han "han var mycket bra!". Ari skrek och spottade på mig, sa "du är så jävla dålig" medan de övriga lärarna (läs: Aron, Zeki, Tommy m.fl.) förstod ironin med hela konceptet och bad Ari ta det piano.

Så Ari Talabani, läser du detta - FUCK YOU!

Utöver hans temperament på fotbollsplanen så var han en usel mattelärare. Jag fick bara VG på en uppgift för att mitt lotteri inte var rimligt nog, i och för sig ganska okej då jag enligt mina beräkningar skulle gå minus med 160 miljoner..

Intervju med Charlie

Ni har sett han på TV, ni har hört talas om honom men vem är han egentligen? Läs intervjun och ni vet garanterat lite mer efter!



Hej Charlie, hur mår du?
Hej kompis, det är skit bra

Jaja, nog struntpratat. Varför bor du i ett vitt hus och inte i ett blått? Blått är väl också fint?
Det är en fråga som många ställt och jag svarar alltid samma sak: Blått är vått och man vill inte ha ett vått hus för då kan det ju bli fuktskador och sånt, det är inte bra.

Har du någon gång frågat dina föräldrar varför er familj heter ”Brünteson” i efternamn? Är inte det lite udda?
Jo, man har ju undrat lite sådär kring varför vi har just ett tyskt Y (Ü) i vårt efternamn, finns det någon tysk långt bak i släkten. Men jag har inte fått något riktigt bra svar. SÅ helt ärligt så vet jag inte varför.

Vad tycker du om engelsmän?
Engelsmän är i stort ett väldigt fula

..men det finns undantag och dem undantagen är jävligt snygga.

Vad har Hannah som ingen annan har?
Hon har humor och är inte någon blond jävla idiot

Det finns väl andra tjejer som har/är också?
Det vet jag inte

Om du fick välja och bo i en av dessa städer i ett år, vilken skulle det bli? Los Angeles, Nice eller Härnösand. Motivera ditt svar.
Los Angeles känns ju kanske som ett givet svar i många kretsar. Men jag tror jag väljer Härnösand. Det känns som ett soft ställe, och jag skulle vilja bo i en liten tätort och kunna hälsa på alla man ser.

Hur är det nu egentligen, vilket gillar du mest; sockerkaka eller tigerkaka?
Sockerkaka är No. 1

Är du bra på att baka?
Jag har misslyckats med en sockerkaka en gång ifall jag skall vara helt ärlig. Men annars är jag nästan värd ett mysigt matprogram på SVT.

Som Niklas mat fast Charlies mat?
Kanske det fast med en liten twist om man säger så

Vi har hört genom väldigt opålitliga källor att du är jätteduktig på bas. Stämmer detta?
JA

Hur många vet om att du är grym på bas?
Jag och Emil

Berätta om Emil. Våran allas Emil. Vem är han egentligen?
Han är äcklig, mm. Han är rätt mystisk man vet inte riktigt vart man har han och så har byxorna sina alldeles för högt upp, han är musiklärare och är det någon människa jag inte skulle vilja vara ensam med på en öde ö så är det Emil

Fotboll är kul. Du har varit i Venedig med ditt fotbollslag. Hur gick det?
Det gick bra faktiskt. Men gillar inte Venedig i huvudtaget.

Varför?
Det är äckligt, alldeles för mycket folk i synnerhet kineser/japaner med kameror. Och jag förstår inte alls varför Venedig anses vara en romantisk stad man åker till på kärlekssemester. Fy fan.

Vem tycker du mest om – Daniel Edenvik eller David?
Om jag hade varit homosexuell hade det varit en het trekant.

Följdfråga: vem tycker du mest om – David eller din lillasyster? David har ju det mesta hon har.
Min lillasyster

Vad säger DU händer om man vänder på sirap?
Jag vet vad som händer - Det blir Paris.

Skulle du vilja äta tigerräkor i Murmansk med en estländsk, överviktig gruvarbetare i två timmar om du fick två tialotter? Man kan ju vinna något på dem.
På ett villkor: Att tigerräkorna är riktigt stora, alltså jätte stora, stora som hus.

Hur mycket har du på ditt bankkonto precis, just nu?
Allt inräknat eller enbart personkontot?

Personkontot. Det du når med ditt bankomatkort.
Privat, men jag skulle kunna köpa ca 12000 tuggummin.

Då har du alltså ca. 6000:-?
Privat

Är du en olaglig pojke?
Eftersom att jag vet att poliser, eller snarare blivande poliser läser den här bloggen så svarar jag inte på den här frågan, utan ställer istället frågan: Hur kan Mona Lisa hänga i mitt rum?

Det vet nog bara du. Är du verkligen seriös??
Hehe, yes box.

Köpte den i souvenirbutiken utanför Louvren, Paris.

Så den är inte äkta? Men åååååååååååh....
Det vet jag inte.. Den ser äkta ut

Skit samma. Mimers Brunn eller Lunarstorm?
Mimers Brunn

Sista frågan: om Max Jägbeck kom som förr vanligt till skolan, med shorts och t-shirt, helt oväntat, hungrig på varmkorv med potatispuré, fast istället för en bas på axeln så hade han en liten söt apa – vad skulle du säga då?
Jag skulle fråga om han apan hade strängar.

Tack! Ha en fortsatt trevlig torsdagkväll!
Tack så mycket, det är en ära!

Eeo Eeo, kan jag bara få säga en sak? Jag älskar blodapelsin

Okejokej. Är inte det lite för beskt då? apelsin dödar ju blodapelsin. Dessutom är det ganska äckligt med blod.
Men ifall apelsin dödar blodapelsin är det inte så konstigt att det kommer blod... Hmm....

Det har du rätt i. Om han inte drogar ihjäl blodapelsinen förståss.
Mm, det är frågan.

Utan er är livet skit...

Fan vad jag känner mig dålig
Mår illa av att svara fel
Känner mig totalt ihålig
Någonting fattas, det som gör mig hel

Kanske är det Richard Henriksson, kanske är det lite vatten
Kanske är det Hicham, som hemma har glömt hatten
En rysning genom kroppen ilar illa
Det kan nog vara 350 kg på Vendelsö-Gunilla

Zeki pressar mig till max; X upphöjd till två och till fem
Känner att jag vill bort – jag vill hem
Måste klara ekvationen. Måste behålla koncentrationen.
Vill bort från den obehagliga situationen

Rosie trasslar med kablar. Sladdlösa möss hon gillar
Anica tömmer diskmaskinen, med sköra muggar hon pillar
Min favorit av dem alla, Robert, har gått och blivit far
Jag tänker på nu och då, på alla gamla, härliga dar

Tänker på den dagen vi i musik spelade Purple Haze
På musikläraren Christians leende på hans face
Tänker på Tommys dåliga men ack så roliga skämt
Alla lyckliga och fina känslor jag har känt

Den tiden är som utgången, torr och rutten gammal skinka
Som en snöboll på en strand i Malaga som sakta har smält
Vill dock gärna se Ekram inne i kylrummet och hinka
Tiden är lika borta som ett barn i Afrika, hungrig och lidande utav svält

Richard, Christian, Tommy och Anders Thurfjell
Er vill jag ha tillbaka!
Jag saknar er mer än en avancerad värdetabell,
Och om ni kommer bjuder jag på sockerkaka

Sparka Emil, Anna-Karin och den där Filiz
Konstiga typer, jag ska nog tillkalla polis
Om ni kommer tillbaka, blir allt som vanligt igen
Ni trivdes ju allihopa här, i alla fall mig veterligen

Innan jag slutar vill jag bara säga en sak
Min åsikt skall inte bli krokig eller sne, jag ska hålla den rak
Vi alla saknar er, från Fribban till Martina
Ni får oss alla att känna oss så fina

Kom tillbaka och ge oss lite lust
Fyll våra begär, varför inte med Ballerina-kakor och julmust?
Det är någonting som fattas i våra liv, en tredje dimension
Vi känner oss som en kärring som nyss gått i pension

Snart ruttnar jag likt en plaskvåt gammal disktrasa
Jag tänker elda upp skolan och göra en fet jävla brasa
För utan er är ingenting värt att leva för
Ni är allihopa bättre är Mozarts gehör

Hoppas att ni lever lyckliga nu så kanske vi ses
Då ska jag skrika tills jag blir hes
Ni är bäst, bättre än en fjortisfest
Richie, Anders, Cricce och Tommy; jag älskar er mest!

/ Er favoritelev David

Dagens outfit: Alexandra

Cristian huserar i Spanien, Charlie ligger nog hemma efter Venedig-vistelsen. Martina har inte vart här på hela veckan (skönt). Andreas är och glider samt åker skidor i Chamonix, stekare! Här sitter då jag och Alexandra ensamma.



• Ribbad kofta, okänt fabrikat
• Grön-vitt-randigt linne med rosa axelband, okänt fabrikat
• Svarta korta jeansshorts från Top Notch, nej jag menar Top Shop
• Ribbade strumpbyxor från.. Cubus? Nä H&M
• Vita tygskor från Urban Outfitters

Visst ser hon en aaaaning rysk ut BTW?

Flickan var så snäll och bjöd mig på en ekologisk choklad-smakis också. Därför får du en plats här!

We keep on rockin'!

Efter noga övervägande och vilda diskussioner med en polsk kurator har vi bestämt oss för att fortsätta ett tag till.

Cheers!

Den efterlängtade historian om bloggens existens

I väntan på pendeln stod man där, småttsugen på en Dubbeldaim och lika frusen som vanligt. Ögonen kändes som en törstig mun som letade efter en påse godis på City Gross när de sökte efter en tidning. Metro var för dagen slut, vilket medförde att det enda alternativet stavades City. Stockholm City, Sveriges sämsta dagstidning. Nåväl, det fick duga tänkte jag, samtidigt som jag började bläddra i insändarna.

Jag satt på tåget och hade kommit en bit in i tidningen och kommit till spalten "Veckans Blogg" närmare bestämt, när det slog mig. Vem är intresserad av att läsa vad Rama, 24, studerande till frisör från Akalla har på sig och hur mycket hennes tunika på Cubus kostar? Jag sög på ordet - blogg. Blogg, ja, jag sög på det mycket länge. Jag var trött på att höra talas om dagens outfit, jag var förbannat trött på att höra talas om vad Isabell på fjorton vårar hade gjort hos sin plastfarsa i Tullinge. Jag var så förbannat trött på allt jävla snack om blogg hit, take-away-latte dit men mest trött var jag på hur dåliga alla bloggar generellt var.

Där - i en bullrig, tämligen illaluktande pendelstågvagn satt jag och hade bestämt mig. Jag skulle inte bli statsminister, jag skulle inte ha skivkontrakt innan jag fyllt 25 och jag skulle heller inte utrota svälten i Afrika. Jag skulle ge "blogg" en ny innebörd och ta hela Sverige med storm.

Den 25:e oktober, 09.48 skedde en milstolpe i världen. Nu må ni tänka att det var då Hitler sköt sig själv eller att det var då Peter Jöback avslöjade att han var homosexuell, men så var icke fallet. Det första inlägget publicerades på http://dagge.blogspot.com, och därmed inleddes en ny era.

Vilka har vi då berört? Med facit i hand kan jag med dystra valpögon konstatera att min vision och mina drömmar inte var realistiska. Vi ruskar liv i Hannahs eldiga debatterare som finns där djupt bakom engelska kläder och hud. Vi lyser upp Tommys eftermiddag efter en tuff dag på Naprapathögskolan och vi gör Vännäs vintriga väder en smula somrigare.
Jag har inte fått Blondinbella att stoppa upp hennes förbannade blogg och laptop i (p.g.a. mogenhet censurerar jag det ord jag hade tänkt mig), och jag har heller inte fått Rama från Akalla att inse att tunikor även finns på Gina Tricot.


Jag har däremot slösat många skoltimmar på denna blogg, i hopp om att det är någon som uppskattar det. Kanske skulle jag ha haft 320 poäng istället för 315 om jag inte startat denna blogg. Kanske, kanske, skulle jag ha satt ett barréackord en månad tidigare om det inte vore för denna blogg. Ja, bara nu har jag suttit i kanske en halvtimme och slösat mitt liv på denna jävla blogg.

Har jag blivit en bättre människa? Nej. Men nu vet ni i alla fall syftet med bloggen. Syftet kring världens BALLASTE blogg.

Varmt var det här!

Idag upptäckte jag ett väldigt intressant fenomen när jag skulle hämta dagens icke-elektriska e-post ur brevlådan - det var mycket varmt, trots att jag endast bar en t-shirt + ett par mycket slitna Nike-byxor. Termometern visade 23.9 grader!!

/ D

PS. Nedanstående inlägg är INTE ett aprilskämt, men efter klagomål från trogna läsare så överväger jag beslutet. DS.

Tappad blogglust

Jag är inte alls sugen på att blogga längre, jag är inte ens sugen på att gå in på bloggen längre. Vi får se om suget kommer tillbaka, men det kan jag inte garantera.
Faktum är att jag inte behöver blogga längre, mitt liv är komplett ändå. Har man vunnit SM-guld så har man. När man har man vunnit SM, Storvreta (Sveriges största cup), Mestareiden Cup (Finlands största) och spelat Sanktanfinal så har man upplevt allt man behöver uppleva. Är man bäst så är man och då behöver man ingen skitblogg.

Tack för tillfället,

/ David, relativt nybliven, STOLT svensk mästare

Alexandra

Final 20.00 mot Vendelsö. Skriver från mobilen nu, men jag hoppas att du har det bra Charlie!
/ David

Mimers brunn

Tror ni alla känner till sidan Mimers Brunn.se, även kallad "Brunnen" av alla nördiga "brunnare". Grymt bra sida när man behöver hjälp och info om något speciellt, men jag kan ändå inte förneka det faktum att det är antagligen världens töntigaste community (också jäkligt töntigt att det just ÄR en communtiy). Posta samt diskutera skolarbeten? LOL!

Nåväl, när jag och Charlie var i vårat absoluta största nördstadie så blev vi även medlemmar där, och vi laddade till och med upp en profilbild. Följande skärmdumpar rekonstruerar lite dialoger från vår tid på "Brunnen", samt våra sjukt sexiga profilbilder.

Notera hur jag kallar mig själv "Greven" i ett inlägg! HAHAHAHAHAHAH! xD




Här kommer våra profilbilder:



Detta är sjukt alltså. Sitter och skrattar högt varenda gång jag ser det här. Jaja, ironiskt nog får det här gå under etiketten skryt också.

/ Greven

nää jag bara skoja
/ Dagge

Charlie

Är en cool kille på 16 vintrar, har världens underbaraste tjej - Hannah. Spelar en massa fotboll uppemot 7 dar i veckan och satsar på att bibehålla mina 310 p i skolan, därför har mitt bloggande stannat upp i perioder, men nu är jag igång och likaså David! Nice. 

Satte en frispark igår från ca 30 meter mot mitt gamla lag, hammarby. Kändes rätt skönt! Seger till oss med 2-0

Serier

Nypremiär för: Kunskapsskolan Series!




Ja, vafan gör Klarre uppe i fläkten egentligen?

Vår blogg är ful

Det är viktigt med en fin blogg och våran ser ut som skit. Vad ska vi ta oss till?

Skivtips

Finns det något mer underbart än att snitta upp skyddsplasten på din nyinköpta skiva, sätta på den, och bläddra i den där lilla festliga katalogen och läsa diverse kuriosa?

Tänkte tipsa om några riktigt bra skivor, alla med John Frusciante, men eftersom min åsikt kan verka GANSKA vinklad så lämnar jag över ordet till Fredrik Welander, recesent på "DagensSkiva.com".

The Will to Death
Betyg: 9/10

"När de små, små beståndsdelarna John Frusciantes musik byggs upp av rusar igenom
min kropp vaknar känslor upp. Känslor som musik inte brukar väcka så ofta. [...]
Kreativiteten har dominerat helt.Därför är det många som avfärdar honom. Som
inte hör. Eller inte lyssnar. Och därför missar ännu en skiva som är så bra att
man kan bli rädd för att lyssna på den."

Bästa spår enligt mig: Wishing

Shadows Collide with People
Betyg: 10/10

"Om du bara fick välja ett sätt att besvara frågan om varför du älskar musik.
Bara en chans att förklara dig. Om du bara fick ha en skiva kvar. Vilken skulle
du välja då? [...] “Shadows Collide With People” heter skivan. John Frusciante
heter artisten. "

Bästa spår enligt mig: Omission

Men detta tar ju mycket plats och ni bryr er säkert inte, men Curtains fick också 9/10, vilket är SJUKT bra med tanke på att alla dessa nyss nämnda skivor är släppta inom loppet av 6 månader. Totalt släppte han sju skivor på sammanlagt ett år. Galet.

Idag är det bloggmarathon eftersom jag inte kommer vara hemma på några dagar. Se upp!

/ David

Telecaster säljes fint skick 1700:-

Så mogna som vi är så har vi valt att ta bort skitsnacket om Schulmans. Vi håller oss till våran grej istället.

/D&C

Veckans matlagningstips

Detta är ett nytt koncept som kommer lite då och då.

Veckans matlagninsgtips presenteras idag utav våran allas mästerbagare och glidare (pun intended) David Samuelson. Med cirkus tio mördegskakor på nacken i branschen kan man gott och väl kalla honom erfaren. Han var tidigare anställd på krogen "Fisk & Katt" vid Slusken men leder idag matlagningsprogrammet "Vad blir det för något bajs?" på TV4+. Denna vår debuterar han även i Kajsa von Schal Bagés pjäs "Ratt big Muff" på Cheeseburger Börs i Göteholm.

Hur man bakar sockerkaka

Du behöver:

- två vispar och en smet

Har du problem att hitta den försvunna vispen kan du använda en men det blir inte samma tryck då. Häll smeten i en smörad och bröad form. Formen skall så pass bra att man klarar 25 sit-ups utan avbrott.
In med den framtida kakan i ugnen. Kakan ska vara inne till kanterna börja lossna, det tar kanske 40 min.

Sen har vi gjort en kaka!

Hump de bump på filmen / Schulmans nej tack

När jag ska se filmen så fungerar det för tillfället inte, så om samma öde förstör ert liv så laddar jag upp den igen.
Men det absolut lustigaste är att ingen av de som vi har hört kommentera den kuliga filmen har direkt anmärkt på det faktum att det först är sirap innan jag ställer mig på huvud, men sedan när jag vänder på mig så har det blivit Paris. Hmmm?? Trolleri trollera.

Här är filmen i alla fall: Sirap + huvudstående Dagge = PARIS. Och kom ihåg att ALLTID när man står på huvudet att strecha innan och använda mössa!

/ hälsningar från en jättemogen Dagge

PS till Hannah och till andra dryga: jo jag kan visst stå på huvudet DS.

Vad säger ni nu då?!?!

Här får ni det bevisat; Dagge KAN stå på huvudet till alla er som inte trodde det, och det KAN blir Paris!!

/ Dagge och Challe (vid tangentbordet)

I'll know her face a mile away, i'll know her face a mile

Vet ni vad som får en att vilja ställa sig på ett stort isblock med en snara runt halsen och sakta, sakta hängas? Jo det är när man har vaknat upp lycklig och spenderat halva påskafton åt att skriva ett fett inlägg som sedan blir totalt bortkastad i och med att denna cp tjänst strular. Självklart försvinner allt man har skrivit. GAAH! Nåväl jag ska ta det kortfattat:

1: Glad påsk
2: Grattis Max! Jag tänker på ett smidigt sätt skippa alla töntiga klichéer samt smörande och bara önska dig en trevlig 16-årsdag. Ett sms har du redan fått det får räcka.

Ni kanske undrar om jag överlevde gårdagskvällens enorma tristess och ja eftersom jag sitter här just nu så kan vi konstatera att ja gjorde det. Snackade med Charlie på MSN fram till cirkus 00:00 och han var för övrigt riktigt glödhet, vilket ni kan se på bloggen. Liksom John Frusciante släppte 6 album på lika många månader (!) så postade Charlie tre inlägg på ungefär lika många minuter. Woho! Hans frekvens kompletterades med en riktigt najs dikt av mig - nu förstår ni varför jag kallas DD va (Dikt-David)? Vi lever efter uttrycket "man skall smida medan järnet är varmt". Så sant som det är sagt (skrivet).

Efter vår festliga konversation blev jag och bror min underhållda i form av tv-spelet Fifa 08, där jag först vann 20 riksdaler och sedan kvittade vi. Så höll det på tills ungefär 01:00 då det var dags att knyta sig. 08:30 imorse utmanade jag brorsan i några matcher igen, och först torskade jag tjugo spänn för att sedan kvitta dem. Skönt!

Jag och min bror tänkte idag gå till FGK vid lunch istället för att konsumera en äcklig inlagd sill. Då klingar kebab eller något liknande bättre i mina öron. En betydligt roligare dag väntas, då mina två äldre syskon samt min systers partner kommer hit för att dela middagsupplevlsen med vår familj. Trevligt! Imorn ska jag antagligen möta min kumpan Charlie (a.k.a. Challe, Charlz, Tjaly, Charli (så stavade sopan Renata det en gång LOL!), Champagne-Charlie etc.) och på torsdag bär det av mot Dalarna så det är en intressant vecka jag har framför mig.

Vi hoppas, i synnerhet jag, att ni får en riktigt trevlig påsk. Äntligen är dagen kommen - nu får man dricka påskmust igen!!!111"ett!

MVH,
David

I <3 KSAB

Självmordstankar uppstår vid helgens början
Hela två dagar kvar tills paradiset igen
Vad ska man ta sig till, det är frågan
Vill tillbaks till skolan, till labben

Allt som gått så bra; ordsatserna, ekvationerna och grammatiken
Nu sitter man plötsligt här en lördagskväll, laddad med paniken
Hungrig och fylld av begär; skolmat skulle icke sitta fel
Tillbaks till skolan, till Rosie och Andreas som gör mig hel
Saknar Anders verbala rosor som nästan giver dig orgasm
Känner mig tänd; fylld av drömmar, förväntningar och entusiasm

Tänker på alla ljusa dagar som har passerat
Tänker på alla lärare jag har masserat
Tänker på alla MVG:n jag fått
Tänker på alla målen jag har nått

Helgen är äntligen över och min måndagsfruktost blir förtärd
Destination skolan, dags för avfärd
Äntligen är det dags att kladda i loggboken igen
Vankas det plugg hela jäkla dagen? Antagligen

Skolan är som luft, ungefär som leksaken för ett barn
Utan skolan vore jag som ett nystan utan garn
Komma upp för trappan och se Rosies stora smil
Det är sånt som gör en sugen på att kyssa "Singing Bee-Emil"

Till alla er på skolan - jag älskar er!
Min arsenal känns nästan tom, jag vill lära mig mer!
Ge mig tiopotenser, spanska på högskolenivå
Jag lovar, jag kommer plugga och klara det ändå
Den femte juni har jag satt min sista fot hos er, även om jag inte vill
Jag önskar, verkligen, att drömmen varade i fyra år till

Tack för allt ni givit mig, all kärlek ni har skänkt
Tack för alla dem gånger, Anders till synes polerade huvud har blänkt

Det är verkligen inte kul att ta bussen hem den dagen, det kommer att smärta
Ni kommer alltid, ALLTID finnas i mitt hjärta

Jag älskar er Kunskapsskolan Botkyrka!
/ Er David

När jag ändå är igång

När jag ändå är igång känner jag mig nästintill tvungen till att posta dess 2 bilder: 

Patrik Ekwall är på gång och ja, det är han som är påväg upp på bordet på bilden till höger.